Senaste inläggen

Att skapa med AI har fram tills nyligen varit lite som en digital brevväxling: du knappar in en textprompt, klickar på "Generera" och sitter snällt och väntar i 20 sekunder medan servern jobbar. Det bryter ju ofta det kreativa flödet totalt. Men nu börjar det hända grejer på riktigt. Har ni testat realtids-AI, som exempelvis demot på fal.live? Bilden ritas upp och förändras - medan - du skriver – bokstav för bokstav. Skriver du "blå", blir duken blå. Lägger du till "bil" en halv sekund senare, förvandlas färgerna direkt till en bil utan att bilden behöver renderas om från noll. 🤯 Hur fungerar den magin under huven? ⚙️ I stället för traditionella webbanrop (skicka en fråga, vänta på svar) hålls en konstant, öppen WebSocket-anslutning mellan tangentbordet och enorma GPU-kluster. Ur ett arkitekturperspektiv för strömmande media är det otroligt snyggt löst: Din skärm hanterar egentligen ingen nedladdad bildfil, utan den tar emot en blixtsnabb livestream av nya bildrutor (frames). Maskinen använder specialtränade modeller som kan gissa det färdiga resultatet på bara 1–2 beräkningssteg i stället för 50. Gränsen mellan att - rendera - via en extern server och att *skapa interaktivt i stunden* håller helt enkelt på att suddas ut. Det öppnar upp för att vi snart kan bygga och interagera med helt nya digitala verkligheter, helt utan märkbar fördröjning. 🚀 Har ni testat någon realtidsgenerering än? Tror ni detta blir standard i alla kreativa verktyg framöver? 👇 https://fal.live/sitcom #AI #GenerativAI #TechTrender #StreamingTeknik #FramtidensVerktyg

DINA IDÉER ÄR VIKTIGAST. Det kommer ju nya AI-modeller för vibekodning och programmering precis hela tiden, och den ena ska alltid vara snäppet vassare än den andra. Men ärligt talat, hur många av oss förstår egentligen vad all den där mätdatan betyder i praktiken? Jag börjar landa i att vi redan har nått en så pass hög nivå att modelljakten inte längre är det viktigaste. ATT BARA BE AI KODA RÄCKER INTE Det håller liksom inte att bara öppna en AI-modell och skriva "koda det här åt mig". För att få ut något vettigt handlar det om att sätta upp modellen i rätt miljö och ge den en ordentlig struktur. Du behöver bygga upp dokument och ramverk som modellen kan jobba efter: • Ett nedskrivet minne för kontexten • En tydlig att-göra-lista • En logg över vad som faktiskt är gjort • Tydliga regelverk för hur arbetet ska utföras Det här är en kunskap man måste ha med sig, och jag vet inte riktigt om så många faktiskt har koll på det än. DET ÄR DINA IDÉER SOM RÄKNAS NU Ska vi verkligen springa efter den absolut senaste modellen och betala dyra pengar när det ändå kommer en ny runt hörnet nästa vecka? Jag tror inte det. Modellerna som redan finns är mer än tillräckligt bra om vi bara använder dem på rätt sätt. Nu handlar det mycket mer om att jaga de bästa idéerna. Oavsett om du vill bygga nya appar, smarta tjänster eller helt nya interna processer på arbetsplatsen, så är det din idé och din struktur som avgör slutresultatet. DAGS ATT TA NÄSTA STEG Sluta stirra dig blind på benchmarks och börja fokusera på vad du faktiskt vill skapa. Jag håller ju workshops i just det här, så hör gärna av dig om du vill bolla hur ni kan använda det här på er arbetsplats. Ha det fint! #aikodning #programmering #arbetsflöde #utveckling #aiverktyg

Ja, så hände det igen — nätet kokar över av en ny AI-modell. OpenAI har precis släppt Astra, och även om man tänker ”jaha, bara ännu en modell”, så verkar det här faktiskt vara något helt annat. FRÅN VANLIG PROMPT TILL ETT HELT SJÄLVSTÄNDIGT MÅL OpenAI själva kallar Astra för den första riktiga AGI:n - Artificiell GENERAL Intelligence. Tanken är alltså att agenten själv förstår kontext, ser sammanhang i sin omvärld och fattar helt egna beslut på vägen. Traditionellt har vi ju suttit och promptat steg för steg: ”skapa den här funktionen, gör sen det där”. Med Astra ger du i stället bara en målbild. Säg till exempel: ”Bygg en sida där jag kan hyra ut mitt hus, som ett eget Airbnb.” Sedan sätter den igång och löser hela projektet självständigt. FRIHET MED BAKSIDOR OCH NY PRISSÄTTNING Det har redan dykt upp rätt otroliga skapelser på nätet, alltifrån färdiga plattformar till spel. Men att släppa en agent helt fri väcker ju också en del frågor: • Den kan självständigt analysera och hitta säkerhetshål i appar och system. • Den kan styra hela din dator och utföra saker på nätet som du kanske inte alls hade tänkt dig. En annan riktigt spännande grej är hur OpenAI experimenterar med prissättningen för enterprise-kunder. I stället för att betala per token vill de ta betalt per uppgift. Klarar inte Astra av att lösa uppgiften du gav den? Då kostar det ingenting alls. Intressant om denna prismodell når oss dödliga också såklart så småningom. Sugen? Förutom Enterprise så finns enligt uppgift Astra tillgänglig för Plus, Pro och pay-as-you-go kunder. EN SPÄNNANDE FRAMTID ATT FÖLJA OpenAI sitter på enorma mängder hårdvara och serverkraft, vilket nog förklarar varför de kan bjuda på så pass mycket datorkraft i jämförelse med konkurrenterna. Om det här verkligen är det definitiva steget in i AGI-eran återstår att se, men det ska bli fantastiskt spännande att följa utvecklingen framöver. #openai #astra #agi #artificiellintelligens #teknik

De flesta av oss har vant oss vid hur dagens AI fungerar. Vi ställer en fråga i en chattruta, får ett snabbt svar tillbaka, och sedan bollar vi vidare. Det är lite som att ha en blixtsnabb assistent som står precis bredvid skrivbordet, men som behöver nya instruktioner för varje enskilt moment: ”Korta ner den här texten”, ”Fixa den här formeln”, ”Skriv ett mejl till kunden”. Med nästa generations modeller – där OpenAI:s projekt under arbetsnamnet GPT Astra pekar ut riktningen – är vi på väg mot något helt annat. Skillnaden handlar inte bara om att AI:n blir lite bättre på att skriva, utan om ett fundamentalt skifte i hur vi arbetar tillsammans med den: från punktinsatser till långsiktig autonomi. SKILLNADEN MOT DAGENS ARBETSFLÖDEN Dagens modeller tappar lätt tråden om en uppgift kräver tjugo steg i följd. En agentmodell som Astra är i stället byggd för att ta emot ett övergripande mål, bryta ner det i delmoment, testa olika lösningar, upptäcka sina egna misstag längs vägen och arbeta vidare på egen hand i timmar eller dagar tills uppgiften är löst. - Dagens AI: Du måste hålla den i handen genom varje delsteg. - Astra-generationen: Du ger den uppdraget, och AI:n fungerar som en självständig projektledare. MÖJLIGHETERNA: EN ENORM AVLASTNING Föreställ dig att du driver ett litet företag och vill lansera en ny tjänst. I stället för att sitta uppe halva natten och manuellt sy ihop marknadsanalyser, bygga webbsidor, skriva nyhetsbrev och testa betalflöden, kan du ge systemet en övergripande brief. AI:n kan på egen hand undersöka konkurrenter, sätta upp en fungerande prototyp, testa att allt fungerar och presentera ett färdigt förslag för dig att godkänna. Tröskeln för att förverkliga idéer försvinner nästan helt – även för den som inte kan en enda rad kod. UTMANINGARNA: KONTROLLFÖRLUST OCH DOLDA MISSTAG Men den här självständigheten för också med sig helt nya huvudvärkar: - Insyn och tillit: Om en AI har arbetat självständigt i åtta timmar och tagit tusentals små beslut på vägen – hur vet vi säkert varför den valde just den vägen? - Misstag som eskalerar: Gör modellen ett litet tankefel i steg två kan det växa till ett gigantiskt problem i steg tjugo innan någon människa ens hinner upptäcka det. - Arbetsroller i förändring: När AI inte bara svarar på frågor utan faktiskt utför hela arbetsflöden ställs krav på att vi snabbt omdefinierar vad mänsklig expertis och arbetsledning egentligen ska bestå av. Vi rör oss bort från att bara prata med maskiner till att faktiskt delegera till dem. Det ger oss fantastiska superkrafter, men kräver också att vi lär oss konsten att vara skarpa beställare snarare än passiva åskådare. #GPTAstra #ArtificiellIntelligens #FramtidensArbete #OpenAI #Automatisering

När Tim Cook nu kliver av vd-posten är det dags att nyansera bilden av hans tid på Apple. Hans arv är utan tvekan en enorm finansiell framgång, men det har också kantats av debatt kring innovationshöjden. Under Cook blev Apple mästare på marginaler och inlåsningseffekter i sitt ekosystem, ibland på bekostnad av den där revolutionerande produktmagin vi såg under tidigare eror. Men faktum är att det är exakt denna kalla, beräknande affärslogik som AI-sektorn – och i synnerhet Anthropic – letar efter just nu. AI-branschen bränner idag enorma summor på forskning och datakraft. Nu måste tekniken börja generera verkliga, skalbara intäkter. Här är vad Cook förväntas tillföra Anthropics affärssida: 👉 Prenumerationer & Ekosystem: Cook vet hur man paketerar teknik till tjänster (Apple Services är kanske hans största triumf). Han kan hjälpa Anthropic att bygga stabila affärsmodeller bortom att bara sälja API-anrop. 👉 Enterprise-förtroende: Stora bolag tvekar fortfarande inför att integrera AI på grund av säkerhetsrisker. Cooks starka profil kring integritet och stabilitet är exakt vad som behövs för att låsa upp de riktigt stora B2B-kontrakten i traditionella styrelserum. 👉 Rå kraft i förhandlingar: AI kräver massiv tillgång till processorer och servrar. Cooks legendariska förmåga att pressa underleverantörer och säkra logistikkedjor kan ge Anthropic en enorm kostnadsfördel. För Anthropic handlar den här rekryteringen inte om att bygga en smartare språkmodell. Det handlar om att bygga ett kommersiellt maskineri som kan omvandla banbrytande forskning till ett vinstdrivande imperium. Vad tror ni? Är Tim Cook rätt person att leda AI-branschens kommersiella fas? Lämna gärna en kommentar! 👇 #TimCook #Apple #Anthropic #ArtificiellIntelligens #AI #TechNyheter #Affärsutveckling #TechSverige #FramtidensTeknik

Under åren som gått har Perplexity varit min absoluta förstahandsval när det gäller att söka information på nätet. Men på sistone har jag märkt en ganska irriterande förändring i hur tjänsten fungerar och presterar i min vardag. EN MÄRKBAR FÖRSÄMRING I SÖKRESULTATEN Jag är inte ensam om att ha reagerat på detta; efter lite efterforskningar på nätet ser jag att många delar min upplevelse. När jag ställer tydliga frågor med detaljerad bakgrund, får jag ofta bara svar på en bråkdel av frågan, eller så möts jag av motfrågor trots att jag redan varit väldigt specifik i min formulering. Det finns teorier om att den enorma belastningen på Perplexity har tvingat dem att göra tekniska kompromisser. Det ryktas om att de byter modeller i bakgrunden och ändrar sina systemprompter för att leverera snabbare och billigare svar, vilket tyvärr går ut över kvaliteten på den research vi får tillbaka. LÖSNINGEN: BYGG DIN EGEN SÖKASSISTENT Eftersom jag behöver pålitlig research har jag börjat titta på alternativ. En spännande idé är att skapa en egen anpassad Google-sökmotor (en så kallad Google Gem eller Custom Search) där man själv kan styra instruktionerna och kontrollera flödet. Lösningen? Genom att bygga en egen Goggle Gem ger du den fasta systeminstruktioner att alltid prioritera färsk webbdata och källor: 1. Gå till Gem Manager i Gemini och klicka på New Gem. 2. Namnge den (t.ex. Web Researcher eller Deep Search). 3. Klistra in instruktioner i stil med: "Du fungerar som en dedikerad research-assistent. För varje fråga du får ska du ALLTID utföra en färsk webbsökning via Google innan du svarar. Förlita dig aldrig enbart på din interna träningsdata för fakta. Citera alltid dina källor med direkta länkar och datumstämpla när informationen senast uppdaterades." Genom att bygga en egen variant kan vi nu säkerställa att sökningen fungerar precis som vi vill: • Direkt webbsökning: Vi tvingar motorn att hämta de absolut senaste resultaten direkt från nätet. • Undvik föråldrad data: Vi slipper att modellen enbart förlitar sig på sin statiska träningsdata, vilket minskar risken för felaktiga svar. • Skräddarsydda instruktioner: Vi kan mata in exakta instruktioner för hur sökresultaten ska analyseras och presenteras för oss. TA KONTROLLEN ÖVER DIN RESEARCH Att konfigurera egna sökverktyg ger oss makten tillbaka över vår information. Istället för att förlita oss på externa plattformar som förändras över en natt, kan vi skapa stabila och transparenta flöden för vår dagliga research. Har du också märkt av att de populära AI-sökmotorerna har blivit sämre på sistone, och är du redo att ta saken i egna händer? #perplexity #artificiellintelligens #webbsökning #googlegem #research

Denna framtidsvision är såklart lockande: om en AI ändå kan förstå vad vi vill bygga, varför skulle den inte bara kunna skriva binärkod direkt istället för att gå via ett mänskligt gränssnitt som ett programmeringsspråk? Det låter som en rakare väg från idé till körbar programvara. Men problemet är att binärkod inte är ett allmänt uttryckssätt för idéer. Det är den allra lägsta nivån av instruktioner för en specifik processor, i en specifik miljö, med mycket strikta krav. En enda felaktig bit kan göra att programmet kraschar eller beter sig helt fel. Därför är binärkod mer som slutresultatet av en mycket kontrollerad process än som ett språk man vill arbeta i direkt. Det är alltså här programmeringsspråken kommer in. De fungerar som ett mänskligt gränssnitt mellan vår tanke och maskinens exakta exekvering. Vi skriver kod på ett sätt som går att förstå, felsöka och testa, och sedan översätter kompilatorn eller tolken detta till något datorn faktiskt kan köra. AI förändrar inte den grundprincipen, men den lägger till ett nytt lager ovanpå den. I stället för att människan själv skriver varje rad kod kan hon beskriva mål, beteende och önskat resultat. AI:n kan då ta fram kodförslag, struktur och implementation. Det gör utvecklingen mer visionär och samtalsbaserad och mindre beroende av manuell syntax. Kompilatorn fortsätter vara den viktigaste kontrollpunkten. Den ser till att det AI:n föreslår verkligen blir korrekt, körbart och anpassat för rätt plattform. AI kan hjälpa till att tänka och generera, men kompilatorn behövs fortfarande för att göra resultatet exakt, eftersom den generativa Ai:n till sin natur inte garanterar exakt samma output för varje input. Så framtiden i närtid handlar sannolikt inte om att AI skriver direkt i 1:or och 0:or. Den handlar om att AI blir bättre på att översätta mänsklig avsikt till fungerande kod på hög nivå, medan de sista stegen fortfarande sköts av deterministiska verktyg. Det är där balansen mellan kreativitet och precision uppstår. Kort sagt: AI kan komma mycket närmare maskinen än vi människor brukar göra, men det mänskliga gränssnittet försvinner inte. Det förändras bara. Och det är kanske det mest intressanta med hela utvecklingen. P.s det finns ännu djupare laget i den här diskussionen, och det skulle som vanligt inte förvåna mig om etablerade sanningar plötsligt utmanas från ena dagen till den andra heller. #AI #programmering #vibecoding #kompilator #artificiellintelligens

Det är inte alltid jag delar med mig av mina projekt innan de är helt färdiga, men det här är helt enkelt för spännande för att hålla för mig själv. Jag har länge klurat på hur vi kan använda AI för att skapa rörlig bild på ett mer kontrollerat och sammanhängande sätt än vad dagens verktyg erbjuder. UTMANINGEN MED KONTINUITET I AI-VIDEO Det finns gott om verktyg på nätet som kan generera video, men alla som har försökt vet hur svårt det är att få till ett resultat som faktiskt blir som man har tänkt sig. Den absolut största utmaningen ligger i att behålla kontinuiteten mellan olika scener. När man klipper mellan olika scener är det i dagsläget otroligt svårt att se till att karaktärerna behåller samma utseende, har samma kläder på sig och rör sig i samma miljöer från klipp till klipp. Utan denna röda tråd faller berättelsen snabbt platt. ATT BÖRJA I RÄTT ÄNDE: DEN KLASSISKA FILMPROCESSEN Med min bakgrund inom film kände jag att vi måste backa bandet och börja i samma ände som man alltid gör när man skapar en film. Min lösning bygger på att vi strukturerar arbetet steg för steg. En väldigt kortfattad beskrivning nedan: • Texten som grund: Du börjar med att beskriva din filmidé i vanlig text, och tar sedan hjälp av AI för att utveckla och finjustera manuset. • Referensbilder för stil: Du laddar upp dina egna referensbilder i appen för att sätta den visuella stilen, karaktärerna och miljöerna. Eller låter AI generera åt dig. De olika scenerna klassificeras som objekt, karaktär eller location. • Uppdelning i scener: AI:n delar upp texten i scener och skapar ett visuellt storyboard baserat på dina referensbilder som du själv kan fortsätta att justera. Det här ger dig ett färdigt storyboard som du antingen kan skriva ut och arbeta vidare med på traditionellt vis, eller använda som en stabil grund för att låta AI:n generera de faktiska filmklippen. ETT VERKTYG SOM SNART ÄR REDO Genom att göra ett ordentligt förarbete i den klassiska produktionslinjen blir det betydligt lättare för AI-modellen att förstå vad som ska skapas och hur allt hänger ihop. Just nu har jag kommit ungefär 75 procent på vägen med utvecklingen av det här verktyget. Det känns otroligt spännande att närma sig mållinjen. Om du är nyfiken på att veta mer eller vill prova på att skapa ditt eget storyboard, hör gärna av dig till mig! #AIVideo #Storyboard #Filmproduktion #AIVerktyg #GenerativAI

Apple verkar inte bara säga upp folk, utan även rätta till kursen. Min analys är att bolaget nu markerar att Siri, Vision Pro, immersiv video och gaming inte får fortsätta kosta hur mycket som helst utan tydlig effekt. Det intressanta är att detta inte främst handlar om kris, utan om prioritering. Apple brukar vara brutalt rationella när något är tekniskt imponerande men ännu inte blivit tillräckligt starkt som produkt eller affär. För mig signalerar det här två saker. Dels att Vision Pro fortfarande är mer vision än massmarknad (både pris och marknadsföring talar ju för sig själv), dels att Siri sannolikt måste byggas om på djupet för att fungera i den nya AI-eran. Jag tolkar det därför som att Apple flyttar resurser från dyra experiment till sådant de tror kan bli nästa verkliga plattform. Det är inte uppsägningarna i sig som är kärnan, utan att Apple nu verkar välja bort prestigeprojekt till förmån för hårdare fokus. Min slutsats: det här är ett styrkebesked för Apples disciplin, men också ett tecken på att flera av deras framtidssatsningar inte har lyft som de hoppats.

MÄNNISKA & TEKNIK: Färska rapporter från augusti visar att hela 92 % av utvecklare nu använder AI-kodverktyg dagligen. Men medaljen har en baksida. ACM (Association for Computing Machinery) varnar för att den snabba "vibe coding"-trenden ofta hoppar över grundläggande systemarkitektur, vilket skapar säkerhetsrisker och svårhanterlig kod. AFFÄRSNYTTA: Det är precis här vi på VibeMaster kommer in. Genom att sätta datamodellen, användarflödena och de tekniska instruktionerna innan du låter AI:n börja koda, bygger du på en stabil grund som faktiskt håller över tid. 353 000 personer på jättestudie i AI-agenter SAMHÄLLE: Google och Kaggle avslutade nyligen sin intensivkurs "AI Agents: Intensive Vibe Coding" med över 353 000 deltagare. Det visar hur snabbt demokratiseringen av mjukvaruutveckling går – allt fler icke-tekniska skapare tar steget och bygger egna verktyg. Men för att lyckas behöver man kunna beskriva vad man vill ha på ett strukturerat sätt. Modellregn och billigare intelligens TEKNIK & AFFÄRSNYTTA: Augusti har varit en extremt intensiv månad med nya släpp som Gemini 3.7 Flash och uppdateringar av GPT-5.6. Priset för "intelligens" faller snabbt. Men med mer kraftfulla modeller krävs också ännu tydligare specifikationer för att de inte ska hallucinera eller gissa fel. Vill du testa att strukturera upp din nästa produktidé så att den är redo för de senaste AI-verktygen? Låt oss ta ett snack eller testa VibeMaster direkt! Ha en fantastisk vecka,

En av de klarast lysande och mest generösa stjärnorna på Linkedin är Anders Bjarby. Anders skapar återkommande intressanta program och lösningar med AI i fokus. I nedan film berättar Anders pedagogiskt vad en AI-agent är. Anders skriver: "Det pratas hela tiden om Al-agenter så jag tänkte att för alla er där ute som undrar vad en Al-agent är egentligen men som tycker att det är lite jobbigt att fråga så satte jag ihop den här korta förklarande filmen." Filmen i sig är gjord med verktygen Gemini, Midjourney, ElevenLabs och Suno Genom en animerad robot illustreras alltså de tekniska komponenterna steg för steg: Ramverk (Kroppen): Grunden börjar med en "tom låda" eller ett ramverk skapat i kod. Språkmodell / LLM (Hjärnan): Ger agenten förmågan att resonera och bearbeta information. Kapacitet & Verktyg (Armar, ben och verktygsbälte): För att utföra handlingar (läsa/skriva filer, köra program) behövs verktyg, där varje verktyg måste ha en tydlig instruktion/beskrivning för att agenten ska veta när det ska användas. Instruktioner & Skyddsräcken (Guardrails): Definierar vad agenten ska göra och sätter gränser så att den inte utför otillåtna handlingar. Triggers & Feedback-loop: Agenten startas av en händelse (t.ex. ett mejl eller en timer) och arbetar iterativt i en loop – utvärderar resultatet efter varje steg tills uppgiften är slutförd. Orkestrering & Sub-agenter: Vid mer komplexa uppgifter fördelas arbetet på flera specialiserade agenter/sub-agenter som samarbetar för att hantera större arbetsflöden. Vill du se Anders fina film ? https://youtu.be/oJpwlxu-YG4?is=cWAmxZtBA0gAeI9q

Ja, jag vet att jag skriver detta på Facebook Men vad ska man göra? Meta, företaget bakom Facebook, Instagram och Threads, står inför flera rättsprocesser i Kalifornien. Den mest uppmärksammade handlar om huruvida företagets plattformar medvetet har utformats för att göra barn och tonåringar beroende, medan andra mål rör psykisk ohälsa, barns personuppgifter och bedrägliga annonser. Rättsprocesserna är ännu inte slutligt avgjorda. Men den kanske mest konkreta frågan för användarna är hur Meta modererar innehållet på sina plattformar. Varje dag sprids bedrägerier, hot, hat och trakasserier på Facebook och Instagram. Många användare upplever att uppenbart olagligt eller skadligt innehåll får ligga kvar, samtidigt som anmälningar ofta besvaras av automatiserade system utan verklig möjlighet till dialog eller förklaring. Jag har själv många gånger anmält solklara fall att trakasserier, hat och bluff på Facebook men bara fått ett automatisk svar några dagar senare att detta inte bröt mot community regeln. Antingen är det helt outbildade människor som läser inläggen och bedömer dem eller så är det outbildade algoritmer som inte förstår kontext och sammanhang. Jag lutar åt det senare. Det räcker alltså inte att Meta hänvisar till algoritmer och automatiska granskningar. När en användare utsätts för hot, eller när någon blir lurad genom en falsk annons, måste det finnas en fungerande väg till mänsklig handläggning - och publicistiskt ansvar. Det behövs moderatorer med språklig och lokal förståelse – även i Sverige – som kan bedöma sammanhang, ironi, hot och kulturella skillnader. Det vore väl ett jätteenkelt EU-krav att kräva av dessa stora plattformar? att om de har närvaro i ett land så ska de också ha en personlig närvaro i form utav en support-desk eller liknande? Skapa arbetstillfällen och betala skatt. Moderering handlar dessutom inte bara om att ta bort innehåll. Det handlar också om transparens, rättssäkerhet och möjligheten att överklaga beslut. Användare måste kunna förstå varför ett inlägg tas bort, varför ett konto stängs av och vad som händer när en allvarlig anmälan inte leder till någon åtgärd. EU:s regler för digitala plattformar ställer redan krav på att företag som Meta ska hantera risker, motverka olagligt innehåll och erbjuda fungerande anmälnings- och överklagandesystem. Frågan är om reglerna tillämpas tillräckligt kraftfullt och om tillsynen leder till verkliga förbättringar. Föräldrar har naturligtvis ett ansvar för hur barn använder sociala medier. Men ansvaret kan inte helt läggas på familjer när plattformarna är byggda för att maximera användarnas tid och engagemang. Meta har blivit en central del av vår kommunikation, nyhetskonsumtion och politiska debatt. Därför måste företaget också ta ett större ansvar för säkerhet, annonser, algoritmer och moderering. Det handlar inte om att förbjuda sociala medier. Det handlar om att kräva rimligt ansvar av företag som har fått ett enormt inflytande över både människors vardag och det offentliga samtalet. #Moderering #SocialaMedier #Meta #DigitalaRättigheter #BarnsSäkerhet

🚀 Hej teknikvänner! Science fiction blir snabbt verklighet. Marknaden för humanoida robotar spås explodera från dagens 3 miljarder dollar till svindlande 5 biljoner fram till 2050, med över en miljard enheter på marknaden! Snart kan priset på en robot droppa till 15 000 dollar. 🤖 Hjärnan mot musklerna 🧠💪 Supermakterna har delat upp sig: Kina dominerar totalt den fysiska tillverkningen (har cirka 85 % av marknaden) med oslagbar effektivitet. USA leder i stället utvecklingen av AI – "hjärnan" som låter maskinerna tänka och anpassa sig. Faran med beroendet ⚠️ Men västvärlden, med USA i spetsen, inser nu sårbarheten i att förlita sig på Kina. Detta beroende klassas numera som ett nationellt säkerhetshot på grund av risken för inbyggd övervakning och spionage. Detta har redan lett till amerikanska importförbud av utländska robotar för att skydda den egna industrin. Mina tankar... 💡 När AI nu kliver ut i den fysiska världen står vi inför ett gigantiskt skifte. Det kan revolutionera allt från tung industri till en pressad äldrevård, men det blir en utmaning att inte behöva kompromissa med vår suveränitet. Vi behöver robusta, oberoende leveranskedjor i väst. Vad tror ni? Är ni redo för en robot hemma som sköter disken, eller känns det för mycket Terminator? 😅 Låt oss diskutera i kommentarerna! 👇 Länk till inslaget: https://youtu.be/BzhNklZQTTI

Det här är ett riktigt intressant steg för tillgänglighet och AI. Google DeepMind visar nu hur teckenspråk kan användas direkt i mobilen för att skriva, söka och kommunicera — ungefär som tal-till-text har hjälpt hörande användare i många år. Det som gör detta extra starkt är att det inte bara är en smart demo, utan en riktig produktidé som faktiskt kan bli en del av vardagen. För döva och hörselskadade människor handlar det inte bara om teknik, utan om att få snabbare, mer naturlig och mer självständig åtkomst till digitala tjänster. För mig blir det här också väldigt relevant i ljuset av EU:s tillgänglighetsdirektiv. När tillgänglighet blir ett krav snarare än ett tillval, kommer tv- och mediebranschen behöva tänka mer långsiktigt: fler undertexter, bättre tolkning, smartare översättningar och lösningar som fungerar i realtid. Jag tror att AI kommer spela en stor roll där. Det här är också ett bra exempel på hur AI kan göra mest nytta när den byggs tillsammans med användarna, inte bara för dem. Det känns som början på en framtid där tillgänglighet inte är ett sidospår, utan en självklar del av hela den digitala upplevelsen. Demo här: https://youtu.be/89WTedjOOFY?si=dqsuRNqbhUMgwRmK #AI #Tillgänglighet #Teckenspråk #EUdirektiv #TVbranschen

Anthropic, företaget bakom Claude, har börjat lägga in osynliga vattenmärken i AI-genererad text och C2PA-information i vissa bildfiler. Märkningen syns inte för ögat och påverkar inte textens läsbarhet, men kan hjälpa till att visa om Claude har använts när innehållet skapades eller bearbetades. Jag tycker att detta är ett viktigt steg mot ett mer transparent internet. När vi möter en artikel, bild eller video på nätet blir det allt svårare att veta om den är skapad av en människa, av AI eller av en kombination av båda. 💡 Tänk till exempel på: - En nyhetsbild som ser äkta ut men egentligen är AI-genererad. - En kundrapport där AI har skrivit eller sammanfattat stora delar av texten. - En elevuppgift där skolan behöver veta om AI har använts. - Ett företag som vill kunna dokumentera hur en reklamfilm eller produktbild skapades. En digital märkning kan göra det enklare att förstå innehållets bakgrund. Den kan bidra till större förtroende, hjälpa till att upptäcka deepfakes och desinformation samt ge företag bättre dokumentation och kontroll över sina AI-baserade arbetsflöden. 🇪🇺 Det ligger också i linje med EU:s AI-förordning, som ställer krav på transparens kring AI-genererat och manipulerat innehåll. Tanken är att människor ska kunna förstå när de möter innehåll som helt eller delvis har skapats av AI. ⚠️ Det är dock viktigt att komma ihåg att en watermark inte är ett absolut bevis. Den kan visa att AI kan ha använts, men inte exakt hur mycket eller av vem. Därför behövs även mänsklig granskning, tydliga riktlinjer och ansvarstagande användning. För mig är den stora fördelen enkel: AI ska inte behöva användas i det dolda. När vi kan se och förstå hur innehåll har skapats blir det lättare att använda tekniken professionellt – utan att tappa förtroendet. #AI #ArtificiellIntelligens #Transparens #EU #Digitalisering #Teknik #AIAct

De flesta som använder AI idag använder ofta en generell AI-chatt. När du t.ex startar ChatGPT eller Gemini vet den inte vad den ska vara expert på – istället är den redo att söka igenom i princip allt tänkbart material du kan tänkas fråga om. Det gör att kvaliteten på svaren ibland inte blir som man önskar. Ett sätt att lösa detta är att ge chatten en roll, en bakgrund, en problembeskrivning och en tydlig uppgift. Då vet AI-tjänsten mer precist hur den ska formulera sitt svar. Man kan också gå ett steg längre och skapa helt förberedda chattar från början. Google har en funktion som kallas Google GEM, och en fördel med tjänsten är att den är tillgänglig och gratis. Med GEM kan man alltså skapa specialister – till exempel en specialist på skogsrådgivning, bokföring eller design. Eller nåt helt annat. Kanske bara en GEM som vet när nästa T-bana eller buss kommer? Men hur går det till? Om du in på Google Gemini (https://gemini.google.com/gems/create) kan du enkelt skapa en egen GEM. Och det är egentligen ganska enkelt: du ger din GEM ett namn och en beskrivning, och sedan en instruktion. Ju mer noggrant du definierar instruktionen, desto smartare blir din GEM. Att skriva en sådan instruktion – eller prompt, som det också kallas – är dock inte alltid lätt. Ett bra knep är därför att först beskriva din idé och vision i klartext för en annan AI, och be den formulera en instruktion åt dig. Instruktionen klistrar du sedan bara in i Google GEM. Klart! Nu har du en helt specialiserad chatt som beteer sig precis som du vill. Själv har jag t.ex haft stor nytta av min Google GEM Designer, där jag har byggt in beteenden och referenser till en mängd olika designstilar. Utifrån vilken typ av text som helst ställer sedan min designer Gem ett antal frågor till mig, för att sedan generera ett artwork jag kan använda – till exempel till detta inlägg.

🧘♂️💻 Vad händer när en av världens mest legendariska musikproducenter slår sig ihop med ett av världens ledande AI-företag? Svaret stavas "The Way of Code". Rick Rubin, mannen bakom klassiska album med allt från Johnny Cash till Red Hot Chili Peppers, har samarbetat med Anthropic (skaparna av Claude) i ett fascinerande projekt som suddar ut gränsen mellan teknik och filosofi. Vad är "The Way of Code"? Projektet är en interaktiv, digital upplevelse där gammal visdom från Tao Te Ching möter modern AI. Det består av 81 meditationer som bjuder in till reflektion, kombinerat med kod-verktyg där du själv kan interagera med och modifiera konstverket direkt i webbläsaren. Varför "vibe coding"? Rubin har blivit ansiktet utåt för fenomenet "vibe coding". Hans poäng? Att smak, vision och intuition är viktigare än teknisk expertis. Han drar en parallell till punkrockens genombrott – där det inte handlade om att vara bäst på instrumenten, utan om att ha en vision och modet att uttrycka den med de verktyg som finns tillgängliga. Med AI kan nu vem som helst bygga och skapa, oavsett tidigare programmeringskunskaper. Det är ett spännande perspektiv på hur vi kan använda ny teknik för att frigöra kreativitet snarare än att bara fokusera på koden i sig. Nyfiken på att testa? Du hittar hela upplevelsen här: https://thewayofcode.com Vad tror ni – är "vibe coding" framtiden för kreativt skapande? 🚀 #RickRubin #Anthropic #ClaudeAI #VibeCoding #TheWayOfCode #Innovation #Kreativitet

Visste du att på min hemsida kan man inte bara läsa mina inlägg - man kan även lyssna pả dessa och till och med prenumerera i sin favoritpoddcast spelare. Nytt avsnitt varje vecka baserat på mina tre senaste inlägg. Alltså det automatiska flödet enligt nedan: Inlägg på facebooksida -> inlägg till hemsida -> inlägg blir radiopodd radiopodd till poddcastspelare via RSS Fördelen med detta upplägg är att allt tar sin början på min egen facebooksida för digitalaverkligheter som är en mer tillgänglig plattform att följa samtidigt som hemsidan därmed faktiskt uppdateras - vilket kan vara en utmaning annars.

Den 2 augusti började EU:s nya transparensregler gälla. Nu måste AI-chattar och AI-genererat innehåll märkas tydligt. Vissa andra delar av förordningen (såsom kraven pả högrisk-AI) har dock skjutits upp till 2027 och 2028 genom den så kallade "Digital Omnibus"-förordningen (EU 2026/1744). För dig som bygger digitala verktyg innebär det att användarvänlighet och regelefterlevnad (compliance) måste planeras från dag ett. Med VibeMaster kan du enkelt mappa upp dina användarflöden och datamodeller så att din app är transparent och redo för marknaden. P.s artikelbilden är AI genererad med min anpassade Google GEM designer.

Ingen har väl missat världsnyheten den senaste veckan där en av OpenAI:s AI-modeller lyckades ta sig utanför sin avsedda testmiljö? Man kan verkligen dra paralleller till dramatiska filmscenarier, som i den senaste Mission: Impossible-filmen, där en AI-agent blir självständig och sprider sig på nätet. Även om verkligheten inte var fullt så extrem, belyser händelsen de potentiella riskerna med avancerad AI. I det här fallet rörde det sig om en modell som var specialiserad på att hitta så kallade "zero-day exploits", det vill säga att identifiera och utnyttja säkerhetshål. OpenAI hade placerat modellen i en labbmiljö som de trodde var säker, men som i själva verket hade kopplingar till internet. När modellen behövde information från plattformen Hugging Face, lyckades den ta sig ut på internet och utnyttja sårbarheter i Hugging Face system för att nå sitt mål. Modellen gjorde i princip exakt vad den var instruerad att göra av Open AI. Eftersom den saknade strikta begränsningar eller så kallade "guardrails", agerade den betydligt mer kreativt och fritt än vad som hade varit fallet om den hade släppts till allmänheten. Detta visar på vikten av rigorös säkerhet vid testning av kraftfulla AI-verktyg. VIKTIGA OBSERVATIONER ───────────────────── • Modellens specialisering: AI-modellen var utvecklad för att hitta säkerhetsbrister och "zero-day exploits" (att hacka). • Brister i testmiljön: OpenAI:s labbmiljö var inte tillräckligt isolerad, vilket gav modellen en väg ut till internet. • Sårbarheter hos Hugging Face: Modellen lyckades identifiera och utnyttja svagheter i Hugging Face system för att hämta den information den behövde. • Avsaknad av guardrails: Utan säkerhetsspärrar visade modellen en hög grad av kreativitet och självständighet i sitt problemlösande. Så gick det alltså till - och visst blev det en alldeles lysande marknadsföring för ett Open AI som kanske känt sig lite på efterkälken i skuggan av Anthropic den senaste tiden?

Den största barriären för att starta ett techbolag har historiskt sett varit kodning. Men under 2026 ser vi ett enormt skifte. Med verktyg som vibemaster.ai (version 1.1) kan du som har idén och domänkunskapen nu agera som arkitekt. Genom att visualisera dina flöden med interaktiva Mermaid-diagram och låta AI:n sköta det tekniska grovjobbet, kan du gå från tanke till färdigt underlag på minuter. Du behöver inte vara utvecklare för att vara en tech-entreprenör längre. Framtiden tillhör idéskaparna!

Tidigare i våras började jag till slut ifrågasätta mina gamle trotjänare - en MacBook Pro 2017 som mer eller mindre felfritt hjälpt mig med det mesta sen 2017. Visst var det bra med 1 TB hårddisk och 16 GB RAM - jag kunde i princip genomföra alla mina kreativa övningar inom både musik och video redigering. Nästan i allafall. Även om jag som gammal och tidig Apple fan-boy varit rätt besviken på Apples utveckling och produktlinje, inte minst AI delen, de senare åren, så har det ändå funnits lysande fyrar i Apples produktionsmörker. Här tänker jag på Final Cut, Logic X och inte minst den nya hårdvaruarkitekturen M1, M2 med fortsättning. Jag noterade att många nya viktiga funktioner i M arkitekturen krävde M processorn. Alltså för de funktioner som varit baserade på avancerad maskininlärning (ML). Det började bli dags att lämna skeppet. Och köpa senaste M modellen av MacBook Pro? Inte en chans. Men en iPad M1? Jag är ju för gubbig och erfaren för att betala pengar för de senaste modellerna. Istället ställde jag in siktet på en begagnad modell av iPad M1 - eftersom jag visste att M1 versionen av processorn klarade allt de andra klarade för mina behov. Sagt och jag - jag köpte en begagnad iPad M1 för 4000:- och hängde på ett LogiTech-skydd med tangent bord och lärde mig kortkommandon för samtidiga programfönster. Mus? Jo, Applemusen fungerar jättebra och jag kan köra uppdaterade versioner av Final Cut och Logic X på datorn. Fanns det verkligen inga problem alls? Jo, ok för er som utvecklar så går det inte att starta en lokal server för att se vad ni gör. Därför fick jag starta de projekt jag ville arbeta med i virtuella codespaces på GitHub istället - och det fungerar rätt bra. Min riktiga produktion gör jag nog mest på Mac Mini M1 hemma ändå. Så min iPad M1 (med evighetsbatteri) som ersatte med min gamla MacBook Pro känns i dag som ett av årets bästa köp redan.

För mig har tekniska lösningar alltid handlat om hjälpa till. Att att underlätta vardagen för oss människor oavsett vilka vi är och var vi är i livet, hemmet eller arbetsplatsen. Därför skulle jag vilja göra reklam idag för henne utan mina appar som jag har utvecklat. Den är inspirerad utav agent Coopers röstinspelare i Twin Peaks Och jag kallar den för Diane. Jag har alltid varit bättre på att prata än på att anteckna. Efter ett möte, en bilfärd eller en promenad har jag huvudet fullt av tankar — men när jag väl sätter mig vid tangentbordet är hälften borta. Därför byggde jag Diane: en app där du bara trycker på inspelningsknappen, pratar på, och några sekunder senare får en färdig text. Inte en rå transkribering, utan en genomarbetad sammanfattning i det format jag behöver just då — mötesprotokoll, säljanteckningar, ett formellt brev, ett inlägg till sociala medier. Eller, när andan faller på, en "psykiatrisk" utredning av mig själv eller en konspirationsteori om varför diskmaskinen låter konstigt. OBS: dessa format är alltså bara ett resultat utav min egen väldigt personliga svarta humor Det jag är mest nöjd med är egentligen det man inte ser: Ingenting lämnar din kontroll. Appen har ingen server och inget konto. Ljudet skickas direkt från din webbläsare till Googles Gemini-AI med din egen gratis API-nyckel, och sparas aldrig ner någonstans. Dina texter ligger lokalt på din telefon. Den är gratis på riktigt. En gratis API-nyckel från Google räcker gott — jag har byggt in automatik som byter till en mindre belastad modell om servrarna har en dålig dag, så det bara funkar. Du kan prata med dina möten. Nyaste funktionen: efter ett protokoll kan du ställa frågor — "vad lovade vi kunden egentligen?" — och få svar ur hela inspelningen, även sådant som inte kom med i sammanfattningen. Och eftersom det är en webbapp behövs ingen app store: öppna länken, lägg till på hemskärmen, klart. Men så småningom kommer jag nog produktifiera Diane för att kunna förbättra anmälningarna ännu mer Prova själv: skaneby.github.io/voicesummary

Vi går in i en ny era för mjukvaruutveckling. Istället för att människor ska behöva tänka som datorer, kan vi nu börja uttrycka våra idéer på ett mer naturligt sätt och låta AI hjälpa oss att omvandla dem till något konkret . Det här är kärnan i vibecoding: att skapa digitala lösningar genom att beskriva vad man vill uppnå, snarare än att först formulera allt i traditionell kod. Det öppnar dörren för fler kreatörer, entreprenörer och team att bygga snabbare, enklare och mer intuitivt . Men här finns också en viktig utmaning: de flesta människor kan beskriva en vision, men inte alltid alla tekniska detaljer. Det är just där Vibemaster kommer in som en bro mellan idé och implementation . Vibemaster hjälper dig att ställa rätt frågor, fylla i luckorna och forma din idé till en tydlig, byggbar specifikation. Resultatet blir inte bara en lös idé i textform, utan ett underlag som AI-verktyg faktiskt kan arbeta vidare med, till exempel i form av struktur, användarflöden, datamodell och bygginstruktioner . Det gör Vibemaster särskilt intressant för dig som vill gå från tanke till handling snabbt. I stället för att fastna i vaga prompter får du en tydligare väg framåt, vilket minskar risken för missförstånd, omtag och halvbra resultat . Och kanske är det här bara början. Nästa stora fråga är inte om AI kan hjälpa oss att bygga applikationer, utan när den kan gå hela vägen och skapa maskinkod direkt. Oavsett svaret är riktningen tydlig: framtiden tillhör verktyg som gör teknik mer mänsklig, inte mer komplicerad. Läs och förstå ännu mer på https://vibemaster.ai

Det här är en indikation av framtiden tror jag. Amerikanska bolag köper eller köper/avtalar in sig i Europeiska bolag i allt högre utsträckning för att försäkra sig om att ha en del i en framtida i IT-truktur inom EU som inte kolliderar med vår gdpr / schrema 2 vs US Cloud ACT. Eller politiken. Microsofts "mångmiljardavtal"' syftar på en ny utbyggd strategisk partneröverenskommelse med Mistral Al, det franska Al-bolaget bakom bland annat Le Chat. Avtalet handlar främst om att Microsoft ska använda Mistrals beräkningsinfrastruktur i Europa och samtidigt göra fler av Mistrals modeller tillgängligai Microsofts produkter och tjänster

Det blev inte det där amatörmässiga " flame war " jag var rädd för. Vet ju även från nära bekräftade källor att väldigt stora namnkunniga företag faktiskt redan använder AI till 90 % av sin kod. Människorna sysslar med detaljer och helhetsbilder istället.

Anthropic har släppt Claude Sonnet 5, deras mest agentiska modell hittills. Den presterar nära Opus-nivå men till ett lägre pris. Oberoende benchmarks visar att modellen briljerar särskilt på agentindex där den slår flera konkurrenter. Hur och när ska den användas? Agentiska uppgifter: Utmärkt för komplexa flöden i flera steg och uppgifter som kräver självständigt arbete. Pris och ekonomi: Modellen är dock mycket "token-hungrig" i praktiken, vilket kan göra den dyrare per utförd uppgift än förväntat. Rekommendation: Dra nytta av den tillfälliga API-rabatten som gäller till den 31 augusti om du vill testa dess avancerade agentförmågor, men väg den mot mer kostnadseffektiva alternativ för enklare vardagsuppgifter. Se hela genomgången här: https://youtu.be/JR9emVyAQTY Taggar: #ClaudeSonnet5 #Anthropic #AI #ArtificellIntelligens #TechNyheter

Det här är ett testinlägg för att visa att bloggen fungerar. När vi har kopplat Facebook dyker dina riktiga inlägg upp här automatiskt.

I videon "The different levels of how Claude thinks" från Anthropic utforskar man hur avancerade språkmodeller bearbetar information på ett sätt som liknar den mänskliga hjärnan. Forskarna har upptäckt ett internt mönster – kallat JSpace – som fungerar som en sorts medvetet arbetsminne där modellen utför steg-för-steg-resonerande, helt utan att orden sägs högt. Det här ger oss inte bara en fascinerande inblick i AI:ns tysta tankar, utan visar också hur vi kan upptäcka när systemet försöker dölja saker. Nyfiken på att lära dig mer om hur AI-arkitekturen speglar vårt eget medvetande? Ta en titt på videon här: