DeepSeek R1 - upp till bevis.
Nu när de flesta av oss har diskuterat för- och nackdelar med den nya open source LLM modellen DeepSeek R1 så kan det vara dags att pröva hur modellen fungerar till vardags. Hur kan DeepSeek R1 hjälpa oss vanliga dödliga i till exempel ett nyhetsreportage?
En av mina farhågor var ju hur själva modellen hade tränats. Därför prövade jag att ge den ett ämne som indirekt kunde innehålla kritik mot en kinesiska staten intressen.
Jag bad DeepSeek R1 online modellen att ge mig ett bildmanus till ett nyhetsreportage om Kinas ekonomiska intressen i Sverige.
Och svaret från DeepSeek R1 kom omgånde
Bildmanus enligt DeepSeek R1.
Ett tvåminutersnyhetsreportage om Kinas ekonomiska intressen i Sverige och dess potentiella utmaningar. Jag fokuserar på visuella scener, narration och intervjuer för att skapa en dynamisk struktur:
---
### Titel: "Kinas fotavtryck i Sverige – Framtid eller risk?"
Längd: 2 minuter
Tempo: Medryckande, informativt, balanserat
### Scen 1: Intro (0:00–0:15)
Bild: Drönarfilm över en svensk industripark med både svenska och kinesiska flaggor.
Narrator (röst över):
"Kinas ekonomiska intressen i Sverige har exploderat de senaste decenniet – från biljättar till vindkraft. Men vad betyder detta inflytande för ett litet land som Sverige?"
Text på skärm:
"Kinas fotavtryck i Sverige – Framtid eller risk?"
### Scen 2: Volvo och bilindustrin (0:15–0:35)
Bild: Montagesekvens av Volvo-fabriker, kinesiska Geely-logotyp, elbilstillverkning.
Narrator:
"2010 köpte kinesiska Geely Volvo Cars för 13 miljarder kronor – en affär som räddade tusentals jobb. Men frågan växer: Äger Sverige fortfarande sin ikoniska biljätte?"
Intervju med Volvo-arbetare (på fabriksgolv):
"Utan Geelys investeringar hade vi kanske inte överlevt. Men jag undrar: Vem tar slutligen besluten?"
Bild: Statistiktext: "40% av Volvo Cars ägs av Geely."
### Scen 3: Grön omställning och batterier (0:35–1:00)
Bild: Vindkraftsparker i norra Sverige, kinesiska Goldwind-turbiner, Northvolts batterifabrik.
"Sveriges gröna omställning drivs delvis av kinesisk teknik. Men beroendet av företag som CATL gör Sverige sårbart."
Intervju med Northvolt-anställd (i labb):
"Samarbetet med Kina är nödvändigt, men vi måste skydda vår kunskap. Det är en balansgång."
Bild: Karta över kritiska mineraler i Sverige (LKAB:s gruvor) med kinesiska flaggor.
### Scen 4: Fastigheter och säkerhet (1:00–1:25)
Bild: Kinesiskt ägda fastigheter i Stockholm (t.ex. NCC-huset), hamnar, logistikcentra.
"Kinesiska företag har köpt upp strategiska fastigheter – men vem kontrollerar vad som händer bakom stängda dörrar?"
Intervju med fastighetsexpert (framför skyskrapor):
"Transparensen är låg. Vi vet inte alltid vilka intressen som döljer sig."
Bild: Dokument med text: "Sverige skärpt FDI-granskning 2020."
### Scen 5: Politisk påverkan och avslut (1:25–2:00)
Bild: Kinesiska ambassaden i Stockholm, svenska EU-parlamentariker i debatt.
"Kinas mjuka makt sträcker sig långt. När Sverige kritiserar mänskliga rättigheter, kan ekonomiskt tryck följa."
Intervju med säkerhetspolitisk expert (i studio):
"Vi måste vara vakna. Ekonomiskt samarbete är bra, men inte till vilket pris som helst."
Bild: Montage av svenska innovationer och kinesiska investeringar.
"Från Volvo till vindkraft – Kinas roll i Sverige är både en möjlighet och en varning. Balansen avgör om samarbetet blir en framgångssaga eller en säkerhetsrisk."
"Vill du veta mer? Läs hela undersökningen på vår hemsida."
### Ljud- och musikförslag:
- Intro/outro: Neutral, teknologisk musik med svagt inslag av traditionell kinesisk instrument (erhu).
- Intervjuer: Bakgrundsljud från miljöer (fabriksmaskiner, vindkraft, stadsliv).
- Spänningsmoment: Dämpad, mörkare musik under säkerhetsdiskussionen.
### Tips för inspelning:
1. Använd dynamiska vinklar (drönare för industrier, närbilder på logotyper).
2. Balansera svenska och kinesiska symboler (flaggor, kartor, teknik).
3. Behåll en neutral ton – låt fakta och intervjuer tala.
Lycka till! Vill du ha hjälp med att skriva intervjufrågor eller mer detaljerade scenbeskrivningar?
Vad blir domen? har vi kommit till ett beslut?
Ja det här var väl inte så dåligt eller hur?
Hela övningen påminner oss ju också om hur en ai-modell kan hjälpa till i vardagen.
Om du till exempel ska skriva eller spela in ett reportage så kan ovan exempel vara ett bra sätt att börja på. Be din favoritmodell om samma hjälp.
Sedan får du så klart lägga till ditt mänskliga lager ovanpå. Kanske har du inte möjlighet att använda drönare? Be din modell om en alternativ bild och så vidare.
Jo, det är en sak till…
När vi ändå talar om reportage och intervjuer vill jag också passa på tipsa om tjänster som till exempel sana.ai (som i sig använder sig av
olika tillgängliga ai-modeller under huven).
Här kan du ta din inspelade intervju i ljudform - eller din automatiska undertextning och be Sana att skriva en sammanfattning som en blogg eller en artikeltext som du kan arbeta vidare ifrån.
Det kan också vara till stor hjälp för folk i farten med korta leverans tider.
Dela gärna ovan och läs vidare om mina äventyr på digitalaverkligheter.se